tankarnasskrivare

Fan vad känslokall du känns.
Fan varför försöker du dölja ditt rätta jag tror du inte det märks?

Du är en falsk liten flicka full av så mycket skit.
Du säger älskar dig gumman sen vrider du om kniven sakta och plågsamt.

Jag trodde du var en vän man kunde lita på.
Men det jag tror nu det kunde jag aldrig ens tänka om dig då.

Du gör min orolig dygnets alla timmar.
Du förlänger mina sekunder till timmlånga skräckfilmer..

Jag  blir rädd och ledsen när jag ser dig för jag vet inte vad jag ska tro om dig längre.
Du sprider skit och förväntar dig sedan en famn att gråta i.
Men lilla gumman det kan du glömma.
Ja du kan bara fortsätta drömma.

Jag orkar inte med dig längre och jag vet att många andra känner samma sak.
För du vet du är en enda här med annorlunda smak.

Jag gillade dig då men gillar dig inte nu.
Jag älskade dig då men kommer aldrig mer känna dom känslorna för dig.

Du var min brud men du gav min kärlek otroliga förbud.

Jag vill aldrig mer se dig,aldrig mer höra din röst.
Aldrig mer se ditt ansikte..
Dra här ifrån,så långt som det går för du ska inte få skada mig mer.

Puss och hej lilla gumman.

//Ditt helvete